monsterflikkan

Det roliga är när man vet att något är fel och börjar leta efter var felet ligger, tror sig ha hittat det men inget känns lättare. Det är ungefär så jag kännt ganska länge nu och igår och idag har det gått upp för mig vad som är problemet och det komiska är att jag egentligen vetat om det, tyckt att just DET varit jobbigt men inte erkänt eller insett att det är just DET som är problemet.

Det känns som att vikter lyfts från mina axlar och gjort allt så mycket lättare, det är inte jag som ska ändra mig, vara rädd för att göra fel, bry mig om vad folk tycker, hur har jag kunnat vara så dum att jag låtit det vara så?

Komiskt som sagt men äntligen ett steg i rätt riktning och det som jag faktiskt behöver! Man kan aldrig finnas ordentligt för någon annan om man undviker sina egna problem, så från och med nu ska jag göra vad som är bra för mig, det är inte jag som behöver ändra på mig - jag behöver vara mig själv igen efter som problemet ligger hos någon annan.